Häxprocess: Statsrådens "skandaler"
Knappast någon medborgare i vårt rike torde ha kunnat undgå de i media så kallade ”skandalerna” angående ett antal statsråd och den klappjakt som journalistråttorna därmed bedrivit och bedriver.
Låt oss ta en kort men nykter titt på det som påståtts vara ”skandal” och allt vad det nu kallats i media och av politiska motståndare. Vad är det egentligen att uppröras över? Någon har dragit på lite Mary-Jane, någon vägrar betala TV-avgift, ytterligare någon önskar minska statens skatteuttag, etc.
Om ovanstående handlingar hade begåtts av sossar (eller någon annan rödgrön tomte) skulle jag vara rosenrasande. Sossarna har själv drivit igenom obligatorisk TV-avgift för sosseriets propagandakanal, förbud mot konsumtion av narkotika, världens högsta skatter, etc. Då skall de för böveln leva som de lär, betala alla skatter, etc. Allt annat är fullständigt oacceptabelt. Som exempelvis moderat är det dock fullt möjligt att vara emot allt detta på ideologisk grund och därmed föga märkligt att exempelvis vägra betala TV-avgift. Att en handling må vara kriminell är en sak men det är inte ett skäl i sig att avstå från handlingen ifråga.
Det är även intressant att notera vilka som är upprörda över de nya statsrådens handlingar? Ja, det tycks ju, föga överraskande, röra sig om diverse vänsterpatrask. Upprördheten bottnar därmed i att någon, ett statsråd dessutom, haft fräckheten att avvika från den sociala norm som socialdemokratin stakat ut och som vi alla, likt goda små myror, skall följa. Fan ta den som avviker. Denne skall ovillkorligen brännas på bål. Det är spanska inkvisitionen i ny tappning. Den lysande Häxprocess av Kjell Höglund passar onekligen väl in här.
Det jag något förvånas över är dock de utpekade statsrådens patetiska försök till bortförklaringar (måhända kan det förklaras av politisk oerfarenhet). Sådant lönar sig sällan i det politiska spelet, bland annat eftersom journalistråttor kan verifiera uppgifterna, gräva fram något gammalt vittne, etc, och därmed blir situationen blott än värre. Avsevärt bättre är i så fall att stå för handlingen ifråga. Om nu någon avstått från att betala TV-avgift eller skatt av ideologiska skäl är det bättre att säga det, ”Jag har inte betalat TV-avgift därför att jag är emot den på ideologiska grunder”. Då är det trovärdigt och fullt förståeligt (självfallet skulle diverse vänsterpatrask gläfsa i alla fall men det är föga att ta på allvar).
Jag hoppas nu att Reinfeldt visar lite ”cojones”, att han inte viker ned sig och sparkar ut någon/några av de statsråd som hamnat i medias skottglugg. Ty att sparka något av statsråden nu vore att dansa efter socialdemokratins pipa (dessutom vore det synd och skam om Maria Borelius, som torde vara det hottaste statsrådet på länge, försvinner).
När de envisades med sin fråga, såg han upp och sade: ”Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne”. / Joh 8:7
1 Comments:
Håller fullständigt med dig, T.I.H.
Vänsterpacket har näst intill fullständig kontroll över Statstelevisionen och andra media. Hur spjärnar man emot? Jo, man strejkar förstås, i den mån man kan. Det har de tillträdande ministrarna gjort, på olika sätt sedan ett antal år tillbaka. All heder åt dem.
Skicka en kommentar
<< Home