Uppdrag förvanskning: Bonussystem

Uppdrag granskning (eller uppdrag förvanskning som det snarare lämpligen bör benämnas) har under sommaren sänt program som de kallar uppföljning av under året genomförda ”granskningar”. Igår var det så dags för sammanfattning och uppföljning av de program som sändes i våras angående bonussystem till VD och styrelse.

I programserien ställde sig journalistråttorna frågan ”Vad säger vetenskapen?” angående bonussystem. För att få svar på den frågan intervjuades en enda person; Sven-Erik Sjöstrand, professor på Handels i Stockholm. Han hävdade att bonussystem inte medför några positiva effekter, att de är onödiga, att det inte finns någon forskning som påvisar behovet och nödvändigheten av bonussystem, etc. Blott på grundval av påståenden från Sjöstrand drogs i programmen slutsatsen att det inte finns några vetenskapliga belägg för att bonussystem är bra i något avseende.

De påståenden Sjöstrand lanserar och de slutsatser som dras i programmet stämmer helt enkelt inte. De är grovt felaktiga. Det finns en hel del finansforskning som pekar på behovet av bonussystem för att skapa rätt incitament för ledning och styrelse och som visar att bonussystem är av godo för aktieägarna.

För sina uttalanden har Sjöstrand senare blivit kraftigt kritiserad av en annan professor från Handels; Clas Bergström (professor och ansvarig för finansenheten på Handels). Sjöstrand har sedan backat från sina uttalanden, hävdat att han är felciterad, att det är klippt ur sitt sammanhang, att han alls inte menade att det skulle saknas belägg i forskningen för bonussystemens positiva sidor, etc.

Till att börja med kan påpekas att Sjöstrand som sagt är professor inom organisationsområdet (den del inom företagsekonomi som är allra mest flummig kan tilläggas) och därmed har han knappast någon koll på och följer inte forskningen inom finance. Därmed är det besynnerligt att han uttalar sig tvärsäkert om saker han troligen inte har någon aning om. Det är väl dock måhända inte att förundras över eftersom han som sagt är verksam inom just organisation. Erfarenheten säger mig att dessa kufar inte brukar ta så allvarligt på att det skall finnas vetenskapligt hållbara belägg för vad de påstår.

Dels kan och bör Sjöstrand kritiseras för att han uttalar sig tvärsäkert om saker han troligen inte har någon kunskap om och dessutom för att hans påståenden är grovt felaktiga. Dels kan och bör även Uppdrag granskning kritiseras för att de ger en ensidig bild av ersättningssystem till ledning och styrelse. De baserar dessutom hela sitt svar på frågan ”Vad säger vetenskapen?” på vad en enda filur påstår (en filur som dessutom inte har någon större kunskap på området och som är en flummare). Om de önskar framhäva sig själv som ett granskande program, bör de ägna sig åt granskning istället för propaganda. Att Sjöstrand efter programmen sänts i SVT har backat och inte säger sig stå för de uttalanden Uppdrag granskning påstår att han står för, är heller inget som Uppdrag förvanskning har uppmärksammat (eller åtminstone inte tagit upp). Det vore väl rimligen en viktig sak att ta upp i en så kallad uppföljning som det nu var fråga om?

Ansvarig journalistråtta på SVT säger att han inte har någon möjlighet att själv följa forskningen på området och att han därför litat till Sjöstrand. Det är visserligen fullt förståeligt att en journalist inte kan sätta sig in i och förstå forskningen. Dock bör han rimligen ha intervjuat någon mer forskare för att få en något mer nyanserad och korrekt bild, såsom exempelvis Clas Bergström.

Tilläggas kan att jag inte köper Sjöstrands bortförklaringar om att han är felciterad, att det är klippt ur sitt sammanhang, etc. Hela intervjun med Sjöstrand finns på SVTs hemsida i (såvitt jag förstår) oklippt version. Sjöstrand har helt enkelt gjort bort sig. Än värre är dock att hans bortgjorda uttalanden får stå som enda bild av forskningen på området. Det är illa.