Dagens boktips: Freakonomics
Ni na ni na ni na na… BOING! Dagens boktips! (Så lät SVT:s ”Boktips” när TIH var barn)
Dagens boktips: ”Freakonomics” av Steven D. Levitt och Stephen J. Dubner.
Detta är en fullständigt briljant och oerhört underhållande bok. Helt klart det mest underhållande jag har läst på länge. Jag har härmed fått en ny favoritekonom att lägga till min samling husgudar; Steven D. Levitt.
Boken ger bland annat svar på följande frågor;
- Varför bor knarklangare hemma hos sin mamma?
- Vilket är farligast, en pistol eller en swimming pool?
- Varför tjänar prostituerade mer än arkitekter?
- Hur kan legalisering av abort medföra kraftig minskning av mord 20 år senare?
- Varför väljer någon att sälja crack i ett gathörn för blott $3.30 i timmen och en sannolikhet på 25 procent att dödas?
- Vilka egenskaper skapar en perfekt förälder?
- Vad har en sumobrottare och en skollärare gemensamt?
- Vad betyder det egentligen när en fastighetsmäklare talar om ett hus som "välskött"?
Om detta, och liknande, är frågor du går och grubblar över är Freakonomics boken för dig. Den tillämpar ekonomisk teori på diverse vardagssituationer och gör så på ett mycket underhållande vis. Den rekommenderas både till ekonomer och icke ekonomer. Ekonomer får onekligen en roande och annorlunda läsning. För den som inte redan är bevandrad i den ekonomiska teorins underbara värld och som inte ser världen genom en ekonoms ögon är detta en utmärkt start. Icke-ekonomer kan här få en bild av vad den nationalekonomiska verktygslådan kan användas till och därmed måhända se vardagliga saker i ett annat ljus samt även lära sig förstå en del om samhället och varför individer agerar som de gör. Boken är enkelt skriven och lättläst (inga förkunskaper i ekonomisk teori krävs).
Läs mer om boken här
Och köp den här
posted by The Invisible Hand @ 15:09
9 comments
9 Comments:
Men va' faaan, din sengångare! Den där boken gjorde ju jag reklam för på eXilen redan för längesedan, i en debatt om SD:s "Enkel matematik"! Jag laddade ner den som .torrent.
Bra blogg förresten. Skall se om även jag hinner och orkar skapa någon ekonomiblogg lite senare. Givetvis skall jag då ta ifrån dig varenda "marknadsandel"... ;-)
Nä men se vad katten har släpat in... ;-) Så du har hittat hit.
Jag har missat att du flaggat för Freakonomics tidigare. Jag fick den rekommenderad av en kollega för någon månad sedan. Underbar läsning (och vilken produktionsförmåga den där Levitt tycks ha, det är bara att lyfta på hatten).
"Hur kan legalisering av adoption medföra kraftig minskning av mord 20 år senare?"
Var det inte abort de skrev om?
Förresten, läser du ekonomilitteratur på semestern? Själv kopplar jag av med böcker i historia, och i viss mån "true crime".
mvh,
Garm
Kolla in Levitts CV om du inte gjort det
Levitt CV
Och killen är inte ens 40 bast
Garm,
jag menade abort (måste fått en släng av dyslexi), skall ändra.
Det är ju på semestern man har tid att läsa ekonomilittertur man annars inte har tid med. :-)
Ja, att den finns för nerladdning kan jag bekräfta. Jag hittade den också, jag laddade ner en mindre variant, ca 5 Mb, 256 sidor PDF fil.
Jag har dock inte orkat läsa igenom den, bara ögnat igenom vissa sidor.
>Jag laddade ner den som .torrent.
OT TIH.
Kan Du vara hygglig och kommentera följande analys av Argentinas ekonomiska kris:
"The story begins back in 1991, when a crucial free-market reform -- the stabilization of the Argentine peso under a currency board with strictly limited powers -- tamed the country's runaway inflation, bringing it from a high of 3,000 percent down to a mere 2.2 percent, slightly less than in the United States.
A stable currency attracted more investment, which was good for the economy. But Argentina's government abused this advantage, launching a spending spree financed by massive borrowing. As the nation's debt mushroomed, private lenders grew nervous, fearing the government would default. That, says Salsman, is when the turning point came. In March of 2000, Argentina turned for help to the International Monetary Fund.
The IMF, Salsman explains, provides cheap loans, subsidized mostly by the U.S. government; in return, it dictates economic "advice" to the borrower. That advice is always the same. First, the IMF tells a country to increase its taxes in order to reduce budget deficits. The IMF always advocates higher taxes, never lower spending. Then the IMF suggests devaluing the nation's currency, a kind of one-shot hyperinflation that allegedly "stimulates" the economy and encourages exports.
Free-market policies? No, the IMF's prescriptions are as far from the free market as you can get: unchecked government spending, higher taxes and government-induced inflation.
The results in Argentina were predictable. Higher taxes sent the economy deeper into recession. Then, early last year [texten är från jan. 2002], Domingo Cavallo, the architect of Argentina's stable currency system, made plans to demolish his work, proposing a thinly veiled devaluation that dropped the peso's value by 7 percent. Last fall, he began hinting that the peso was "overvalued" and needed to be brought down further.
Investors got the message: He was planning to make the peso worthless. They bailed out, everyone raised prices, and the economy went into a tailspin. The final result? The angry mobs of newly impoverished Argentines who rampaged in the streets in December. It's the same cycle we saw after the IMF gave advice in Russia and Southeast Asia. As Salsman quips, "Wherever the IMF goes, rubber bullets are sure to follow."
Against all reason, free markets are being blamed -- and the poison is being offered as medicine. Duhalde just announced the first component of his economic program: to devalue the peso by another 40 percent. Bear in mind that 80 percent of Argentina's private and government debt is denominated in dollars, so borrowers will now have to pay many more pesos for every dollar they owe. Under this scheme, any Argentine business that has not already gone bankrupt, will.
What advice is America offering? President Bush has offered to give Argentina financial assistance, if it can come up with a "credible" recovery plan. What counts as "credible"? The plan must be supported by the IMF.
The root of Argentina's economic crisis is not economic, nor is it limited to Argentina. It is the failure of the world's intellectuals, economists and politicians to understand and defend a genuine free market."
Instämmer Du (och instämmer Du med skribentens uppfattning om IMF)?
Författaren heter Robert W. Tracinski - vad anser Du om honom?
Jag har skummat som hastigast hans uppfattning om Europas problem med inflödet av muslimer - där verkar han begripa vad det handlar om.
Men i en annan text (där han skriver naivt stjärnögt om det odelat positiva med inflödet av latinos till USA), så skulle man kunna tro att det var en helt annat person som skriver...
I somliga frågor verkar han m.a.o. vara helt blind.
(LoK får också gärna ge en synpunkt.)
Ming,
Det här är det möjligt att skriva åtskilligt om. Jag skall försöka fatta mig kort. Kom gärna med följdfrågor om jag missar målet eller om du har fler frågor kring detta.
-->”Robert W. Tracinski - vad anser Du om honom?”
Jag har ingen aning om vem det är. Av texten att döma anar jag att det döljer sig någon sedvanligt naiv extremliberal bakom namnet ifråga. Det är även en hel del fel i den där texten. Vore det en examinationsuppgift skulle jag ge betyget U.
Det stämmer inte att IMF alltid rekommenderar högre skatter och aldrig sänkta offentliga utgifter. Ett av de vanligaste problemen IMF identifierar när deras ekonomer har landat i problemlandet är underskott i statsbudgeten (det skapar både förväntning om att landet kommer att få betalningssvårigheter och att den fasta växelkursen kommer att bli svår att hålla, att få statsbudgeten i balans är således viktigt). Det innebär att för att åtgärda detta inkluderar rekommendationerna/kraven från IMF ofta höjda skatter OCH minskade offentliga utgifter. Kraven från IMF är faktiskt ofta riktade mot att minska offentliga utgifter (det är en av de saker stenkastande vänsterglin protesterar mot). Exempelvis är ett vanligt krav från IMF att minska statliga bidrag till inhemska konsumentprodukter och tillåta mer fria marknader.
Att påstå att IMF alltid rekommenderar höjda skatter och aldrig rekommenderar lägre offentliga utgifter är alltså direkt felaktigt. Det stämmer inte heller att IMF sedan alltid rekommenderar devalvering. Och det stämmer inte att IMF inte rekommenderar mer fria marknader (även det är något de stenkastande vänsterglinen protesterar mot).
För att ett land skall ha någon chans att hålla fast växelkurs måste den ekonomiska politiken ligga i linje med vad den fasta växelkursen innebär. Det innebär bland annat att förväntad inflationstakt inte kan avvika från det land (eller grupp av länder) landet håller fast växelkurs mot. Det innebär i sin tur att det inte fungerar att föra en ekonomisk politik som ökar inflationsförväntningarna och som medför andra problem såsom exempelvis underskott i statsbudgeten och galopperande penningmängd.
I Argentinas fall kan sägas att det var just galopperande penningmängd (vilket medför mycket hög inflationstakt) som var orsaken till att Argentina peggade peson mot amerikanska dollar (en peg är en form av fast växelkurssystem). Det är nämligen ett sätt att få penningmängden under kontroll och därmed uppnå låg och stabil inflationstakt. Detta lyckades Argentina med.
Fasta växelkurssystem är bra när de fungerar. Problemet är att de inte fungerar. Orsaken är densamma hela tiden och överallt; den förda ekonomiska politiken rimmar inte med den fasta/officiella växelkursen.
Här skulle jag säga att förtroende är nyckelordet. Avgörande för om centralbanken kommer att lyckas är nämligen om marknadens aktörer har förtroende för att den kommer att lyckas. Om detta förtroende inte finns, kommer aktörerna att gå ur sina positioner i A:s valuta vilket skapar ytterligare säljtryck på valutan och ännu större problem för centralbanken. Etc. Detta fortsätter i en dödens spiral tills antingen förtroendet är återupprättat eller centralbanken ger upp och antingen devalverar ned till en nivå som bedöms hållbar eller överger det fasta växelkurssystemet och låter valutan flyta fritt.
Aktörerna i ekonomin kan (givetvis) se vad landet ifråga gör och vilken ekonomisk politik som förs. Utifrån detta formas deras förväntningar om huruvida den fasta växelkursen kommer att hålla eller inte.
Argentina körde kraftiga underskott i statsbudgeten innebärande att statsskulden ökade kraftigt. Det kan väl sägas vara den enskilt viktigaste orsaken till att krisen uppstod. Sådant förfarande är inte möjligt om den fasta växelkursen skall kunna hållas. Detta är naturligtvis ekonomerna i Argentina medvetna om och de vet att det inte är långsiktigt hållbart. Problemet är dock att de åtgärder som krävs för att uppnå balans är politiskt impopulära och därmed svåra att genomföra i en demokrati.
Boken nämns också här:
http://www.expressen.se/index.jsp?a=834464
...
En bok vid namn Freakonomics beskriver på ett politiskt totalt inkorrekt sätt hur man kom till rätta med brottsligheten däröver - som gått ner dramatiskt sen 90-talets början. Boken är skriven av en känd ekonom, Steven D. Levitt och en NY Times journalist, Stephen J Dubner. Den har fått lysande recensioner, bland annat i brittiska Economist, kanske världens bästa tidskrift.
Levitts tre huvudpunkter (som jag måste presentera i förgrovat skick) är följande:
HÅRDARE STRAFF ger resultat. Länge daltade man med brottslingar i USA precis som i Sverige. 1972 hade man omkring 500 000 människor i fängelse.
Men så svängde pendeln över mot längre straff och fler fängelser. Nu sitter ÖVER två miljoner inne. Detta är ingen anledning till jubel, MEN - den som sitter i cell och inte har permis har heller ingen möjlighet att råna, misshandla och stjäla. Unga män som tänkt sig en karriär som brottslingar och flinat åt den så kallade rättvisan, får numera god tid på sig att tänka om. Observera att Levitt inte anser att dödsstraffet är avskräckande. Dels genomförs avrättningar sällan (dödscellen är säkrare än gatan!) och dels går den som tänker begå mord troligen inte att avskräcka.
FLER POLISER ger resultat. Nya polismetoder och nolltolerans prisades i alla tonarter när Rudolph Guiliani rensade upp i New York.
Vad de flesta glömde var att tala om att man samtidigt ökade polisstyrkan med hela 45 procent. När bösset mycket oftare mötte polis på gatan minskade rånlusten. Skulle vi få samma utveckling i Malmö? Enligt min uppfattning borde vi försöka...
FLER ABORTER ger resultat. Ja, fler aborter. 1973 fattade USA:s Högsta Domstol i fallet Roe vs Wade ett beslut som legaliserade aborter.
Roe hette i verkligheten Norma McCorvey. Beslutet kom för sent för henne. Dottern var redan född och småningom blev hon själv en vitglödad abortmotståndare, men det har ingen betydelse här. Poängen är att Steven Levitt på fullt allvar - och med stöd av en mängd statistik - hävdar att en oproportionerligt stor del av de barn som INTE föddes skulle ha blivit brottslingar. Födda i ghettot. Knarkande och alkade föräldrar. Dåliga skolor, dåliga förebilder, inga chanser - ja, ni kan resonemanget.
...
Skicka en kommentar
<< Home