Skäms på dig, Snytnäski!

Jerzy ”Snytnäski” Sarnecki ger sig idag (tisdag) in i valdebatten och det är klart vilken sida han står på. Han står på den rödgröna rörans dalterisida enligt vilken det som bekant är mer synd om brottslingar än om brottsoffer.

Snytnäski kommenterar idag i en debattartikel på Svenskans Brännpunkt huruvida ”tuffare tag” mot brottslingar medför minskad brottslighet. Han hävdar att så inte är fallet. Han hävdar att längre fängelsestraff inte leder till minskad brottslighet. Han hänvisar till att ”många forskare” hävdar att ”hårdare kriminalpolitik inte leder till minskad brottslighet”. Han hänvisar även till en amerikansk kriminolog som hävdar samma sak. ”Många forskare” är inte speciellt klar källhänvisning.

Snytnäski undertecknar debattartikeln med sin akademiska tjänstetitel ”professor”. Faktum är dock att hans debattartikel har avsevärt mer av ideologi än av forskning i sig.

Det är just den bristande hänvisningen till forskning på området som är Snytnäskis problem, eller skall vi måhända snarare säga den ensidiga hänvisningen. Han tar nämligen endast upp den del av forskning som stöder hans egen uppfattning. Han nämner inte att det faktiskt finns en hel del forskning som även ger stöd för att ”tuffare tag” mot brottslingar faktiskt leder till minskad brottslighet. Ty det finns det nämligen. Som vanligt är det ekonomer som står för forskningen av hög kvalitet inom samhällsvetenskapen. Det är dock inte endast ekonomer som visat stöd för att ”tuffare tag” i kriminalpolitiken medför minskad brottslighet. Även en del amerikanska kriminologer har visat stöd för detta (amerikanska kriminologer är något helt annat än svenska kriminologer av ”kramabrottslingtyp” såsom Snytnäski).

Det finns en hel del forskning (bland annat av författaren till ”Freakonomics” som jag nämnt i ett annat inlägg här på bloggen) som visar att längre straff faktiskt leder till minskad brottslighet.

Kort kan sägas att längre fängelsestraff verkar på två sätt för att minska brottsligheten. För det första kan brottslingen uppenbarligen inte återfalla i brott så länge denne sitter bakom lås och bom. Detta har en minskande effekt på brottsligheten. För det andra medför längre fängelsestraff att kostnaden av att begå brott ökar. Detta påverkar incitamenten och har en hämmande effekt på den individ som överväger att begå brott.

Det har även visats att fler poliser medför minskad brottslighet. Orsaken torde vara uppenbar. Med fler poliser ute på gator och torg samt fler poliser som arbetar med att försöka klara upp brott, ökar sannolikheten för att upptäckas om man begår brott. Det kan sägas verka på samma sätt som längre straff (kostnaden av att begå brott är sannolikheten för upptäckt och att fällas multiplicerat med konsekvensen, det vill säga påföljdens hårdhet).

Sedan gör Snytnäski den metodmässigt vedervärdiga jämförelsen att rakt av jämföra Sverige med USA och peka på att USA har ”tuffare tag” mot brottslingar men USA har även högre brottslighet och därmed påskina att det skulle vara någon form av bevis för att ”tuffare tag” inte funkar för att minska brottsligheten. Det är, givetvis, inte vetenskapligt hållbart att göra en sådan jämförelse eftersom det kan finnas många andra faktorer som inverkar.

Det är alltid illa, och retar upp mig till vansinne, när en forskare ger sig in i samhällsdebatten och ger uttryck för sina åsikter och sin ideologiska uppfattning men försöker dölja detta bakom en vetenskaplig täckmantel.

Skäms på dig, Snytnäski!


Som referenser kan anges (till skillnad från Snytnäskis undermåliga källhänvisning ”många forskare” hävdar…) exempelvis följande (kan även funka som lästips för den som finner frågan intressant.

DiIulio Jr, J J, (1995), ”Arresting Ideas: Tougher Law Enforcement Is Driving Down Urban Crime”, Policy Review, No 74

Kuziemko, I & Levitt, S D, (2004), An Empirical Analysis of Imprisoning Drug Offenders”, Journal of Public Economics, Vol 88, Nr 9-10, s 2043-2066

Levitt, S D (1997), “Using Electoral cycles in Police Hiring to Estimate the Effect of Police on Crime”, American Economic Review, Vol 87, Nr 3, s 270-290

Levitt, S D, (1998), “Why Do Increased Arrest Rates Appear to Reduce Crime: Deterrence, Incapacitation, or Measurement Error?”, Economic Inquiry, Vol 36, Nr 3, s 353-372

Levitt, S D, (2004), ”Understanding Why Crime Fell in the 1990’s: Four Factors That Explain the Decline and Six That Do Not”, Journal of Economic Perspectives, Vol 18, Nr 1, s 163-190