Klimatfanatismen

Miljöfanatismen har sedan länge gått över styr och intagit ett löjets skimmer där den ena domedagsprofetian överträffar den andra och det tycks inte finnas någon besinning i galenskaperna och villfarelserna. Av allt att döma har denna miljöfanatism nu även gripit ett fast tag om regeringen. Nuvarande regering tycks ju till och med vara ännu galnare än föregående i detta avseende (trots att föregående regering hade Miljöpartiet som stödparti). Nuvarande miljöminister tycks ju vara en riktig kottplockare.

Den besinningslösa förföljelsen av svenska bilister (dessa satans skurkar, dessa bödlar i materialismens tjänst, dessa isbjörnsmördare, etc) tycks inte veta några gränser. Den nya hetsen på ett literpris på bensin mot 20 kr och hetsen på att utveckla små (fröken)bilar är det senaste. Större bilar må vara mer bränsletörstiga men de är samtidigt vanligen säkrare. Frågan är vilket som kan förväntas rädda flest människoliv.

Det som sker är häpnadsväckande, intressant och ohyggligt skrämmande. Den politiskt korrekta sanningen är klar; Jordens temperatur stiger och det beror av människors utsläpp av koldioxid. Alla oliktänkande som yppar minsta kritik mot denna politiskt korrekta sanning skall omedelbart brännas på bål ty de är kättare som inte erkänner den enda sanna klimattron.

Ty det finns kritiker mot den politiskt korrekta sanningen. Det finns forskare som är av en annan uppfattning och menar att det är i allra högsta grad oklart om det finns ett samband mellan koldioxidutsläpp och Jordens temperatur (exempelvis har Solen och dess aktivitet avsevärt större betydelse). Dessa forskare och kritiker kommer dock naturligtvis inte fram i debatten, omnämns sällan eller aldrig i media och har sannolikt avsevärt svårare att få forskningsanslag (det är naturligtvis avsevärt enklare att få forskningsanslag om man kan måla upp en ohyggligt skrämmande hotbild för att därigenom motivera mer forskning, historien med mördarchipsen och Stockholms universitet är ett exempel).

Att politiker sväljer klimatfanatismen med hull och hår är väl icke att förvånas över. Det ger dem två fördelar, (1) ytterligare svepskäl att öka skattebördan på medborgarna, och (2) möjlighet att motivera statliga regleringar och ingripanden. Jag kan för övrigt passa på att förnya ett boktips för klimatkättaren...

Att klimatfanatismen är besinningslös illustreras för övrigt av att det sällan eller aldrig finns någon form av konsekvensanalys. Det vill säga, vad blir de samhällsekonomiska kostnaderna av att minska utsläppen och är det värt det? Att rusa iväg med panikartade åtgärder riskerar att bryta nacken av tillväxt och utveckling i världen. Om utsläpp av koldioxid verkligen orsakar högre temperatur och förändrat klimat på Jorden är det i alla avseenden fråga om en mycket långsam process och det finns all anledning att besinna sig med policyåtgärder i väntan på mer forskning.

Angående de forskare som idag är anhängare av teorin om klimathotet och nödvändigheten att minska koldioxidutsläpp kan jag avsluta med ett citat från Fischer Black (finansforskare, bland annat inom optionsteori) som nog stämmer i de flesta fall av vetenskap;

”Sist och slutligen accepteras en teori inte därför att den bekräftas av konventionella empiriska prov utan därför att forskarna övertalar varandra att teorin är korrekt och relevant.”