Nordens sak är vår!

På gårdagens ”Brännpunkt” i Svenskan kan vi läsa en debattartikel av Lars Oxelheim. Oxelheim slår ett slag för norden och menar att om vi skall kunna möta globaliseringens utmaningar och konkurrensen från Kina behöver vi en gemensam nordisk strategi med kraftigt utvidgat nordiskt samarbete. Det är intressant i många avseenden att Oxelheim söker blåsa liv i den gamla nordiska andan.

Oxelheim föreslår flera intressanta och konkreta åtgärder. Bland annat föreslår han inrättandet av ett gemensamt nordiskt elituniversitet. Om vi bortser från den hopplösa politiska frågan om var det skall ligga, vore det sannolikt en god idé. Något som har kännetecknat utbildningspolitiken med avseende på den akademiska världen under lång tid är att expandera. Forskningsanslag och forskare har spridits över vårt rike. Snart sagt varje liten byhåla med mer än 50 invånare skall ha en högskola (och gör sannolikt även anspråk på att kalla sig universitet).

Konsekvensen av denna utspridning är sannolikt sämre forskning. Jag är övertygad om att det uppstår positiva effekter och mer högkvalificerad forskning om forskning inom samma område koncentreras. Sett till folkmängden är Sverige egentligen alldeles för litet för att ha mer än kanske 2-3 universitet av hög klass. Skall vi sikta på att nå riktigt hög internationell klass finns det sannolikt plats för ett i Norden. Inom flera områden ligger Sverige faktiskt långt framme.

Huruvida ett dylikt elituniversitet skulle gagna tillväxt och utveckling i regionen är dock tveksamt egentligen. Det finns nog i så fall åtskilliga andra åtgärder som är mer angelägna att vidtaga och som kan förväntas ha en större effekt på tillväxt och utveckling i Sverige.