Tillgångspriser och konsumtion av lyxvaror

Inredningsarkitekter har bråda dagar, champagneförsäljningen slår rekord och segelbåtar säljer som aldrig förr. Det är några exempel där konsumtionen av lyxvaror och lyxtjänster har skjutit i höjden i kölvattnet efter de senaste årens ”race” med stigande aktiekurser och fastighetspriser.

Liknande mönster har vi sett åtskilliga gånger tidigare i historien. Stigande konsumtion av lyxvaror och lyxtjänster har faktiskt genom historien visat sig vara en god indikator på en förestående krasch.

Jag vill med detta givetvis inte påstå att det är konsumtion av lyxvaror som orsakar krascher. Däremot är de konsekvenser av samma sak, nämligen en tidigare kraftig ökning av priser på exempelvis aktiemarknaden, fastighetsmarknaden, etc. Det vill säga kraftig ökning av konsumtion av lyxvaror kan ses som ett tecken på en spekulationsekonomi där tillgångspriser drivs upp över fundamentala värden.

Saken är givetvis avsevärt mer komplicerad än vad denna korta kommentar ger vid handen men likväl är det intressant att göra sig frågan huruvida den stigande konsumtionen av lyxvaror är en signal om en förestående krasch inom något eller några år (vore för övrigt intressant med någon form av index för konsumtion av lyxvaror, existerar i USA men mig veterligen icke i Sverige).

Detta är för övrigt intressant ur ytterligare en aspekt. Om utvecklingen i tillgångspriser påverkar konsumtionen och konsumtionsmönster, är det måhända ett argument för varför tillgångspriser kan vara relevanta för penningpolitiken.