Resurstilldelning till lärosäten, återigen

Det pågår för närvarande två statliga utredningar som gäller högskolors och universitets framtid. Den ena av dem fokuserar på resurstilldelningen till lärosätena. Som jag skrivit tidigare här på bloggen är detta system fullständigt absurt på flertalet vis, bland annat därför att det ger knepiga incitament till lärosätena.

En snabbrepetition av hur dagens system fungerar. Centralt i dagens system är begreppen HÅS (helårsstudent) och HÅP (helårsprestation). Lärosätena får betalt för studenter två gånger, en gång vid registrering (HÅS) och en gång när studenten (eventuellt) examinerats (HÅP), varje lärosäte har för övrigt även ett utbildningstak över vilket ingen ersättning för studenter ges.

Som sagt medför detta en del knepiga incitament i systemet. För det första har lärosätena intresse av att maximera intag av studenter (upp till taket vill säga) vilket medfört att lärosätena blivit vansinnigt kreativa i att hitta på nya högskoleutbildningar utan tanke på huruvida det är samhällsekonomiskt motiverat eller hur arbetsmarknadsläget kan tänkas se ut. Exempel på detta är serieteckning, fotboll, golf, reseledare och dataspelsutvecklare för att blott nämna några exempel. För det andra har lärosätena intresse av att godkänna så många studenter som möjligt. Det krävs ingen större fantasi för att föreställa sig att detta måhända inte är så vansinnigt bra…

Dessutom varierar prislappen på studenten beroende av vad det är för typ av utbildning. Exempelvis ger en teknikstudent mer än dubbelt betalt som en samhällsvetarstudent. En student inom samhällsvetenskap och humaniora ger lägst betalning, ungefär 4 000 kr per student på en fempoängskurs (om vi räknar med en examinationsgrad på 85%). Till saken hör även att ca hälften eller mer av dessa intäkter för studenter går till att täcka samkostnader (det vill säga institutionerna beskattas av den centrala enheten för att täcka lokalhyra, rektorskansli, studievägledare, vaktmästare, etc). Det blir således inte speciellt mycket kvar att bedriva undervisning för.

Idag dras åtskilliga lärosäten (även några av de stora universiteten) med allvarliga ekonomiska problem och det börjar alltmer se ut som att det knappast är möjligt att bedriva utbildning inom samhällsvetenskap och humaniora med nuvarande villkor och resurstilldelning. Samtidigt är det detta dagens studenter framförallt vill läsa.

Mot bakgrund av detta väntar framförallt samhällsvetare och humanister ivrigt på vad den statliga utredningen skall rekommendera. Utredningen har inte presenterats men det har sipprat ut en del information och om det stämmer är det vansinnigt glädjande besked för samhällsvetenskap och humaniora. Det ryktas nämligen om att utredaren kommer att föreslå en kraftig ökning av resurstilldelningen för samhällsvetenskap och humaniora. Det rör sig om ca 50% ökning! Utredningen kommer även att föreslå att nuvarande system med HÅS/HÅP försvinner. Detta är visserligen rykten ännu så länge men det låter ju lovande.