Scania-MAN och Pac-Man

Som väl knappast undgått någon ligger sedan i september ett bud på Scania från tyska företaget MAN. Scanias VD sedan 17 år, Leif Östling (som för övrigt försvarade Scania från övertagsförsöket från Volvo 1999), är övertygad om att Scania klarar sig bättre på egen hand. Även styrelsen i Scania har rekommenderat Scanias aktieägare att säga nej till budet. Det innebär att budet är att betrakta som fientligt. Det innebär även att företagsledningen och styrelsen för målföretaget Scania kan förväntas vidtaga diverse försvarsmekanismer för att försvara sig mot det fientliga övertagsförsöket.

Investor som är en av Scanias huvudägare har klart deklarerat att de inte har för avsikt att sälja (inte heller efter MAN:s höjda bud) och rykten har cirkulerat att Scania och Investor planerar en kraftfull motoffensiv för att försvara Scania.

Tidigt startade rykten om att Scania övervägde ett så kallat Pac-Man försvar. Pac-Man försvar är ett sätt för företagsledningen att försvara företaget när det ligger ett fientligt bud. Det är uppkallat efter det gamla TV-spelet ”Pac-Man”, spelet där Pac-Man käkade prickar medan han jagades av spöken som ville döda honom. I spelet kunde Pac-Man, efter att ha käkat en stjärna (eller vad det nu var), vända på förutsättningarna och istället käka upp spökena.

I finansvärlden är Pac-Man försvar beteckningen på när målföretaget (det företag som är utsatt för ett fientligt bud) lägger ett bud på budgivaren. Detta illustreras av den blå-gula pilen i bilden nedan.



Dessa rykten fick ny fart under onsdagseftermiddagen efter att nyhets-siten breakingviews.com påstår att ett bud från Scania på MAN nu är nära förestående. Enligt breakingviews.com skall Scania finansiera pac man försvaret genom att ta upp nya skulder samt genomföra en nyemission. Investor, som är en av huvudägarna till Scania skall vara med på noterna och skall delta i nyemissionen samt dessutom vara villiga att skjuta till ytterligare kapital om det behövs. Budet skall komma att ligga närmare 30 procent över nuvarande marknadsvärde på MAN.

Det finns en mängd åtgärder företagsledning och styrelse i målföretaget kan vidtaga i syfte att försöka bekämpa det fientliga budet. Pac man försvar är en av dem. Det är dock en i praktiken mycket ovanlig åtgärd. Såvitt jag vet har det aldrig praktiserats i Sverige eller av något svenskt företag (fientliga bud är för övrigt överhuvudtaget ovanliga i Sverige även om de blir allt vanligare). Av den anledningen är detta särskilt intressant. Orsaken till att det är ovanligt är att det är en mycket offensiv åtgärd som kan riskera att bli mycket kostsam, inte minst för aktieägarna. Det är inte alls säkert att det långsiktigt gagnar Scanias aktieägare att Scania verkligen förvärvar MAN. Däremot tyder allt på att Scanias aktieägare vinner på att Scania slår bort det fientliga budet från MAN.

Budet från Scania är ännu så länge blott rykten och overifierade påståenden från bland annat breakingviews.com, men om Scania och Investor verkligen planerar detta, kommer de inte att säga något offentligt förrän det hela är klart att sjösättas och då kommer det ett pressmeddelande.

Vi lever i spännande tider.

Borg, Wicksell, alkohol och folkhälsa

Idag har vi mottagit nyheten att vår hårfagre finansminister inte motsätter sig höjning av alkoholskatt inom EU. Detta motiverar han med moraliserande och påstådd omtanke om folkhälsan, ”Det är viktigare att folk arbetar än att de super”, skall Anders Borg ha sagt enligt Svenskan.

Knut Wicksell vänder sig i sin grav.

När politiker försöker motivera höjd skatt utifrån någon form av påstådd omtanke om folkhälsan finns all anledning att förhålla sig skeptisk. Detta har Knut Wicksell lärt oss. Tillåt mig återge en liten händelse i slutet av 1800-talets Sverige där staten höjde alkoholskatt ur påstådd omtanke om folkhälsan.

Knut Wicksell avskydde indirekta skatter som han såg som ett sätt att ”hålla folket i okunnighet om skattebördans verkliga storlek och betydelse” (Wicksell, 1987, s 65). Det vill säga den verkliga skattebördan maskeras genom indirekta skatter eftersom dessa är svårare för individen att observera och värdera än direkta skatter. I Wicksell (1898) får vi ett exempel på detta.

Staten önskade höja skatten på brännvin för att på så vis öka skatteinkomsterna. Dock fruktade staten att detta skulle medföra fallande konsumtion av brännvin till förmån för stigande konsumtion av öl då öl är att betrakta som substitut till brännvin. Detta skulle medföra fallande skatteinkomster för staten då öl vid denna tid var obeskattat och stigande konsumtion av öl skulle därmed ej medföra ökade skatteinkomster för staten, dock skulle fallande konsumtion av brännvin medföra fallande skatteinkomster för staten. För att förhindra detta planerade staten att först införa en skatt på öl. Detta skulle medföra högre konsumentpriser på öl och därmed skulle skatten på brännvin kunna höjas utan att konsumenten byter från brännvin till öl i samma utsträckning som om staten först inte hade infört skatten på öl. Staten lyckades till på köpet att maskera det egentliga skälet till detta förfarande genom att säga att en skatt på öl skulle bli nödvändig förr eller senare och för att förhindra att en sådan skatt skulle medföra en ökning av brännvinskonsumtionen vilket inte vore önskvärt ur nykterhetssynpunkt såg sig staten så illa tvungen att höja skatten på brännvin. Helt plötsligt hade staten sålunda förvandlat höjningen av brännvinsskatten som skedde i enda syfte att öka statens skatteinkomster till att bli en nödvändighet för att värna om medborgarna ur nykterhetssynpunkt.

Wicksell menar att denna påstådda omtanke om medborgarnas hälsa genom att värna om nykterhet som skäl för beskattning endast är ett svepskäl. Vad staten är ute efter är att maximera skatteinkomsterna.


Referenser

Wicksell, K., 1898, Den politiska rösträtten och skatterna, Svenska Folkets Öreskrifter nr 30

Wicksell, K, 1987 [1896], Om en ny princip för rättvis beskattning, Ratio, Stockholm