Sparka Gotlands landshövding

Gotlands landshövding (och före detta miljöpartisten) Marianne Samuelsson har hamnat i blåsväder efter att det uppdagats att hon inte bara förespråkar utan även praktiserar en slags gräddfil för personer hon anser vara förtjänta av det.
HIT ME

Johan Staël von Holstein ger i en (ovanligt korkad även för att vara från honom) debattartikel stöd för Gotlands landshövding. Han anser det vara självklart att företagare skall ha gräddfil i diverse sammanhang; ”Företagare bör få tillgång till attraktiva tomter, extra bygglovsrätter och förtur till golfklubbar."
HIT ME

Entreprenörskap behöver uppmuntras och belönas på olika sätt i samhället och inte hämmas av beskattning, lagar och regler såsom till stor del är fallet i Sverige. Entreprenörer är värdeskapande och utgör den kraft som driver tillväxt och utveckling. Entreprenörer är dock förresten inte synonymt med företagare såsom Johan Staël von Holstein vill göra gällande, det är möjligt att vara entreprenör även på annat sätt och i andra former (även en anställd kan vara entreprenör). Att göra undantag från gällande lagar och förordningar för entreprenörer och företagare är dock inte rätt väg att gå.

Det främsta skälet till varför det inte är lämpligt med en gräddfil, och som både landshövdingen och Staël von Holstein missar eller inte vill kännas vid, är att det leder till korruption. Det har alltså inte primärt att göra med någon ”jantelag” eller arbetarklassmässig avundsjuka såsom Staël von Holstein explicit påstår.

Om det blir möjligt för diverse myndighetsutövare att göra undantag från gällande lagar och regler för vissa individer öppnar det upp för korruption. Om det exempelvis är möjligt för landshövdingen att handplocka vilka som skall få undantag från bygglovsregler, tillgång till attraktiva tomter, undantag från strandskydd, etc, öppnar det upp för landshövdingen att bevilja undantag för individer som står landshövdingen nära och/eller mutar vederbörande. Det riskerar att fullständigt fördärva samhället. Det leder till en situation där diverse myndighetsutövare måste mutas för att bevilja diverse tillstånd. För att få bygglov kan du muta tjänstemän och/eller politiker i kommunen och/eller staten, för att komma in på högskola kan du muta tjänstemän på Verket för högskoleservice eller institutionssekreterare på institutionen, för att få ett brott utrett kan du muta polis och åklagare, åker du fast för ett brott kan du köpa dig fri genom att muta polis och åklagare, för att få tillgång till en hyresrätt i attraktivt läge kan du muta relevant tjänsteman i allmännyttan, etc. Vad detta leder till kan vi enkelt se genom att titta på diverse länder i Afrika söder om Sahara.

Av detta skäl är Gotlands landshövdings agerande i detta avseende fullständigt oacceptabelt och oursäktligt, liksom hennes påhejare i form av Johan Staël von Holstein vittnar om häpnadsväckande brist på insikt. Det är ett sådant grovt övertramp av landshövdingen att hon bör avlägsnas från sin post.

Bear Market

Det verkar som att "the bear" fortfarande äger Wall Street... :-)

Bear market = fallande börskurser
Bull market = stigande börskurser

Riksbanken tar i med storsläggan

Riksbanken annonserade idag direktionens beslut att sänka reporäntan med 25 punkter till 0,25 procent (en räntepunkt är förresten 0,01 procentenhet för den som inte vet det, 100 punkter är alltså 1 procentenhet). Beslutet var oväntat av marknadsaktörerna, nästan alla hade förväntat sig oförändrad reporänta.

Samtidigt har Riksbanken sänkt sin inlåningsränta till -0,25 procent. Det är den ränta banker får när de deponerar medel hos Riksbanken över natten. Riksbanken tar alltså numera betalt för detta. Orsaken till det beslutet är, även om Riksbanken inte säger det explicit, att Riksbanken inte vill att bankerna skall deponera hos Riksbanken utan istället låna ut till andra banker på interbankmarknaden. Genom denna åtgärd hoppas Riksbanken förbättra situationen på interbankmarknaden. Problemet har, ända sedan Lehman Brothers kollaps i september 2008, varit att bankerna inte litar på varandra eftersom de inte vet hur situationen ser ut i andra banker. Därmed är de ovilliga att låna ut till varandra och därmed fungerar interbankmarknaden dåligt. Det gör i sin tur att banker får problem med likviditeten vilket i sin tur drabbar företag och hushåll i form av högre marknadsräntor och relativt svårare att få lån. Genom denna åtgärd hoppas Riksbanken förbättra situationen på interbankmarknaden vilket i förlängningen förbättrar situationen gentemot hushåll och företag.

Riksbanken har vidtagit ytterligare en åtgärd som också syftar till att förbättra bankernas situation och situationen på kreditmarknaden. Riksbanken erbjuder bankerna att låna totalt 100 miljarder kronor hos Riksbanken till fast ränta, reporänta plus 15 punkter, med löptid 12 månader (det är ett auktionsförfarande innebärande att om intresset är större än volymen på 100 miljarder landar den fasta räntan högre). Denna åtgärd sänker bankernas finansieringskostnad och syftar till att därmed stimulera bankernas utlåning till hushåll och företag genom lägre marknadsräntor. Erbjudandet om den fasta räntan bör vara attraktiv för bankerna idag eftersom alla förväntar sig höjda räntor framöver. Riksbanken har varit sur över att bankerna inte har sänkt sina marknadsräntor trots den låga reporäntan. Att bankerna inte har gjort det beror dels av problemen på interbankmarknaden och dels av att bankerna inte tror på att Riksbanken kommer att hålla så låg räntenivå under någon längre tid. Riksbanken har sagt att räntan kommer att hållas låg under en längre tid men ”talk is cheap” och därmed har inte bankerna litat på det. Denna åtgärd från Riksbanken syftar till att visa för bankerna att Riksbanken menar allvar. Auktionen hålls 13 juli och då vet vi hur intresset från bankerna är men jag förväntar mig att det kommer att vara stort, framförallt eftersom Riksbanken nu oväntat sänkte reporäntan till 0,25 procent. Jag förväntar mig att Riksbanken vid nästa ordinarie räntemöte kommer att höja reporäntan igen till minst 0,5 procent och därefter successivt trappa upp och jag tror att bankerna har samma förväntning. Därmed bör erbjudandet om den fasta räntan till dagens reporänta + 0,15 procentenheter vara attraktivt för bankerna.

Jag känner mig inte tillfreds över Riksbankens beslut att sänka räntan. Den extremt låga räntenivån vi nu har ökar risken för att Riksbanken snabbt nödgas höja räntan framöver när det väl lyfter igen och inflationsförväntningarna drar iväg. Riksbanken säger idag att de inte ser någon risk för inflation och att de därmed kan hålla denna extremt låga räntenivå men jag är skeptisk. Ju längre tid Riksbanken håller den extremt låga räntan, desto mer ökar också risken för snabba räntehöjningar i framtiden. Den typen av ryckighet i penningpolitiken är inte önskvärd, jag vill hellre se en mjukare upptrappning. Det skulle innebära att Riksbanken hade hållit räntan oförändrad eller måhända till och med höjt den med 25 punkter. De övriga två åtgärderna från Riksbanken (sänkning av inlåningsräntan till negativ samt erbjudandet till bankerna om lån till fast ränta) applåderar jag. Det är mycket bra. Återstår att se om det har avsedd effekt på bankerna och därmed på marknadsräntorna.